Lögnernas politik

Livet som högerdebattör är enkelt. Om verkligheten inte överensstämmer med ditt idealsamhälle, eller om du helt enkelt inte klarar av att bemöta vissa intellektuella rörelser som du uppfattar som ideologiska moståndare, då kan du alltid ljuga både för dig själv och de som läser dina debattinlägg.

Såhär skrev Dilsa Demirbag-Steen för ett par dagar sen angående individen och kollektivet:

För att värna det ”utsatta kollektivets” intressen, drar sig de postkoloniala teoretikerna inte för att vifta bort en ung kvinnas erfarenhet med argumentet att mänskliga rättigheter är västerländska påfund och därmed förkastliga. Medan exempelvis teknisk och medicinsk kunskap anammas som allmängiltiga viftas mänskliga rättigheter bort som koloniala produkter utan relevans för resten av världen. Med detta resonemang undermineras grunden för ett demokratiskt system där individuella fri- och rättigheter är fundamentet.

En av den postkoloniala teorins huvudsakliga principer är att det i princip inte finns något ”västerland” och därmed egentligen (även om ordet av många fortfarande används) inte heller något ”västerländskt”. Detta bygger på en godtycklig uppdelning mellan Vi och Dem, mellan Väst och Öst, Occidenten och Orienten (ett dikotomiskt tänkande som även appliceras på till exempel män och kvinnor). Postkolonialismens hållning till det ”västerländska” vet Demirbag-Steen om mycket väl, eller alternativt så är hon inte tillräckligt bildad i frågan för att uttala sig. Men det gör hon ändå, eftersom desinformation och lögner är det enda man har att ta till när argumenten inte håller. Dilsa Demirbag-Steen tycker att det är helt okej att kollektivisera (muslimer) när det passar, och kräva att de inser vilken underlägsen kultur det är som de vägrar ta avstånd ifrån. Till människor som inte vill ansluta sig till hennes antiislamiska linje, vilket hon föreslår som det rätta sättet att behandla frågan om ”en ung kvinnas erfarenheter”, börjar hon falskt predika om ”mänskliga rättigheter” som den lögnare hon är, och hur vi alla ska anpassa oss till ”västerländska” ideal om rättigheter. Det var inte heller svårt för henne att kollektivisera en tjej som satt precis bredvid henne i SVT studion, och helt enkelt fortsätta beskriva henne som antisemtitisk trots att argumenten med en enkel förklaring hade fallit ihop som ett korthus.

När den unga kvinnans erfarenheter handlar om rasism riktad mot henne, då kan Dilsa återvända till det som passar bättre för tillfället – ”individualism”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

~ av hossein på 2009/07/31.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: