Tiden när araber var araber

Att vara arab har aldrig varit en fördel i Sverige. Det har aldrig varit mittimellan, neutral, whatever. Det har alltid varit dåligt (åtminstone under den koloniala eran, men hur många araber fanns det i Sverige år, säg, 1478?).

Den dagen araber börjar få det lite bättre i Sverige, det kommer att dröja väldigt länge. Men man kanske inte behöver titta på Sverige för att undersöka när det sker en ändring. För situationen reflekteras bäst av hur läget är i mellanöstern. Så länge som det är relativt acceptabelt att Israel förnedrar, plågar och systematiskt försöker fördriva palestinier från Palestina, så länge kommer det också att säga om arabens status i Europa. Visserligen finns det officiellt självständiga arabiska stater i världen, men det säger mindre om människan än Palestina. Anledningen är att även om palestinierna är långt ifrån de enda i världen som utsätts för en inhuman nationalistisk politik, så är dem de enda vars situation av en majoritet av den europeiska högern ses som acceptabel eller rättfärdigad.

Det fanns dock en tid när nojan var mindre överdriven, och araben var bara en av många andra immigrantgrupper i Sverige.

Den tiden brukar kallas ”före 11 september 2001”.

En av dessa dagar var nån gång omkring 1997 när jag satt i en NO-sal och försökte jobba med något av det tråkigaste som högstadiet kunde erbjuda en tonåring.

Någon hade sett på TV att det var minst sagt ”livligt” omkring den svarta stenen i Mecka. Och det är det. Jag hör att alldeles i närheten när den uppväcker de allra djupaste känslorna om något som ses som det allra heligaste, händer det att folk dör av trycket som därmed omger stenen.

Ena kamraten garvar och säger ”araber är ju dumma i huvet”.

Jag var inte så nöjd med det jag hörde, men inte heller nu, då bilden av immigranten i Sverige var mer balanserad än förr, reagerade jag särskilt starkt. Jag markerade inte. Det var ju högstadiet. Att kalla folk för ”dum i huvet” tillhörde vanligheterna. På högstadiet i Sverige (och många andra länder) är det en dygd att vara ett svin. Och när min kamrat säger sådär, kanske jag förstår att det finns olika grader i helvetet, men ändå inte att det är en helt annan sak att säga ”araber är dumma i huvet”, än att säga ”tyskar är idioter”.

Frågan är sen hur jag hade reagerat i samma ålder, om det sagts idag. Nu ”pratas” det ju mer om musliijjjmer, och representativ för den religionen är araben. En arab är idag något mer än en immigrant från ett arabiskt land.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser

~ av hossein på 2009/08/05.

5 svar to “Tiden när araber var araber”

  1. Dags att åka hem nu och du! Du kom väl hit som en skyddsbehövande gäst? Så nu har du fått skydd,bidrag och utbildning, åk hem och gör något bra för dina arabvänner. Här behövs du inte.

    • Jag tror att jag stannar. Jag måste vara kvar här så att jag kan lära folk som dig att man inte kan skriva en mening på följande sätt:

      ”Dags att åka hem nu och du!”

  2. …men Nilsson är ju dum i huvudet!

  3. Ett dilemma för bloggare. Ena argumentet är att man ska släppa fram sånt för att det reflekterar verkligheten. Andra argumentet är att anonyma hatare inte ska få utnyttja ens blogg för att sprida rasism, på olika sätt. Jag brukar inte släppa fram, men den här gången gjorde jag ett undantag.

  4. Jag skulle föredra om du, Nilsson, tar o sticker ifrån Sverige istället. Det är du som inte behövs här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: