Återblick, del II

Det blev ett långt uppehåll så det blir att jag tappar tråden här lite. Men jag har talat om de socioekonomiska förutsättningarna och deras påverkan på min erfarenhet, så next up är bara allmänt missnöje med Stockholm, allt från petitesser till andra obekväma sanningar.

* Stockholm är en stad för folk som har pengar. Och det är inte gammalt hederlig aristokrati som jag talar om. Det är mer mindervärdeskomplexen som talar här. De som kan sin historia och Sveriges förhållandevis sena industrialisering vet varför det förhåller sig på det här sättet. Man kan tycka vad man vill om ordentliga snobbar, men majoriteten av Stockholms välställda folk har en ganska anspråklös bakgrund, oftas som just de ”lantisar” eller ”bönder” som de så gärna vill projicera på folk som inte har bott i länet de senaste 50 åren som de själva. Det är här mindervärdeskomplexet kommer in. Man saknar grace och elegans och försöker köpa det istället. Det är därför girigheten är så utbredd.

Nu är jag medveten om att få huvudstäder i världen är säskilta behagliga ur ett socioekonomiskt perspektiv, men på många håll finns det åtminstone ett etablerat borgarsamhälle där man visserligen lever i en bubbla, men har åtminstone något att stå på.

Där finns också en medvetenhet om detta. Här i Sverige lever vi fortfarande under den naiva föreställningen att Stockholm är världens mest demokratiska huvudstad som är öppen för vem som helst.

* Jag är trött på alla ”bönder” som varje år strömmar in i Stockholm och lider av den där andra formen av mindervärdeskomplex som hänger ihop med att man inte bara har en anspråkslös bakgrund, man är född och uppväxt i den. Och sen kommer man in i Stockholm och projicerar sin avsky för hembyn på resten av Sverige utan att bry sig om huruvida det man säger är sant eller inte. Jag har hört några av de mest korkade påståenden under mina år i 08. Att man inte kan vara öppet homosexuell i Sverige utanför Stockholm (för jag fick inte det i Knäckebröhult) eller att diskussionen om segregation är bara ett Stockholmsproblem (för i Knäckebröhult fanns inte det). Att den så kallade rikssvenskan skulle vara detsamma som stockholmskan (som för övrigt inte existerar).

* Trött på att mindervärdeskomplexfolket medvetet låtsas som att de inte vet något om livet utanför Stockholm och medvetet låtsas som att de skäms för den (påhittande) ignoransen. Det är lätt att genomskåda spektaklet. Allt går ut på den eviga jakten efter status. Det som man inte haft tidigare. Att få äran att säga att man är en stadsmänniska från VÄRLDSMETROPOLEN Stockholm.

* Trött på bussresan mellan Flemingsberg och Vårberg/Skärholmen. Resan i den överfulla, svettiga, sunkbussen med 50 BLATTAR som alla avskyr livet och måste passera ingenmansland för att komma från sketans Flemingsbergs centrum till Vårberg.

* För det är bara blattar, förstås. Jag har bara varit i Malmö en gång så jag ska inte säga för mycket, men av min erfarenheten så är den etniska segregationen något helt annat här uppe. ”Men vad är det för fel på det”? Inget. Om den enda skillnaden var att det bara bodde blattar i förorten, skulle allt vara frid och fröjd. Men där det finns första- och andra klassens medborgare, där har vi ett problem. Och när det även finns en rasistisk dimension i det hela, är det ännu värre.

* Trött på hur usel kollektivtrafiken är för förortsborna. Tätbefolkade områden i Botkyrka förtjänar bättre, men det behöver ingen bry sig om, eftersom de inte har någon röst. Nu i torsdags när snökaoset uppstod stängde SL av alla busslinjer i Botkyrka och Södertälje. Bara en sån sak. Karlstad”lantisen” Hanna Hellqvist som lever livet i Stockholms innerstad förklarade en gång att en av de bästa sakerna med Stockholm var tillgången till kollektivtrafik. Jag förstår det. Jag har också stått där på Söder och sett bussar åka var tredje minut, utöver pendeltåg och tunnelbana. Men det är skillnad på klass1 och klass 2.

* Trött på att se hur områden som Fittja och Alby är totalt sönderstyckade av stora bilvägar som isolerar invånarna ännu mer.

* Trött på graden av sunk i Stockholm. Jag förstår att mindre orter har ett större intresse av att vårda sin image genom att aktivt göra stan till ett mer anständigt ställe, men jag ser ändå ingen självklar logik i att lokaler av alla möjliga slag är så oerhört slitna och sunkiga i Stockholm. När man har sopat undan problemen till förorterna, borde man inte åtminstone ha en ytlig fasad att visa upp i de centrala delarna?

* Trött på bristen på substans som kanske framförallt visas i hur stadens kommunala institutioner bedriver sin verksamhet som vinstdrivna företag med samma substansfattiga reklamspråk.

* Trött på verklighetsfrånvaron. Stockholms idéliv styrs av utländsk nöjesmedia. Man lånar analysverktygen från USA och Storbritannien, eftersom det verkliga Sverige ju inte existerar. Det är bland annat just dessa internationella analysverktyg, utformade efter andra historiska verkligheter, som inte håller för en analys av Stockholm och Sverige.

* Trött på hur kapitalismen genomsyrar det andliga livet i Stockholm. Så många lever över sina tillgångar för att man måste ha precis allting som kommersen erbjuder.

* Trött på att gnälla om detta. Kan säga tusen andra saker men det kommer nog att falla in som underkategorier till allt annat som nämnts här.

Peace.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Annonser

~ av hossein på 2009/12/19.

Ett svar to “Återblick, del II”

  1. Tack

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: