”It’s your world, G., I’m just visitin'”

”Stockholms stadskärna ska fredas från höghus”.

Wow, det var också en ganska klar estetisk värdering, eller?

För typ fem år sen hade jag instinktivt blivit lite halvförbannad på förslaget eftersom jag tillhör de som anser att Stockholms innerstad är ett alldeles för glesbefolkat område med tanke på hur många människor som ändå bor i regionen. Det som är mest slående just nu är att 52% av DN:s läsare i skrivande stund håller med förslaget trots att det råder en bostadsbrist i Stockholm som… Egentligen borde leda till införandet av ett nytt begrepp som antyder att ”brist” är en underdrift.

Typ fem år senare är jag inte påverkad alls eftersom jag är mindre naiv. Bostadspolitik för Stockholms innerstad berör inte mig eller någon annan som jag räknar inom kategorin ”vanliga människor”. Tanken att en vanlig människa ska bo i Stockholms innerstad känns just nu mest som ett skämt. Nästan en utopi. Det finns inte på kartan. Fuckin’ forget about it, som man säger.Det spelar ingen roll hur många höghus som kommer att byggas, för det kommer i så fall ändå inte att vara del av något miljonprojekt.

Och det är inte heller så mycket att snyfta på, men jag menar att ämnet på många sätt har lågt nyhetsvärde eftersom det ändå inte berör så många människor om ämnet är en del av bostadsdebatten. Det är så långt borta från den genomsnittlige människans verklighet att det nästan är komiskt att prata om det. Det är klart att det finns lite knep här och där, men de utgör undantag och inget annat. Efter mina år i Stockholmsregionen känner jag mest att tanken om en bostadspolitik nästan är helt dött. Den så kallade allmännyttan är bara delvis allmännytta och den är ändå på god väg att monteras ner. Så när bara tanken på ”en människa i en hyreslägenhet, förstahandskontrakt” är så avlägset som det faktiskt är, då känns det fullständigt meningslöst att gå ut och protestera mot den växande bostadssegregationen, att stå upp för hyresrättens överlevnad i innerstan. Har du inte cash så är du inte välkommen i Stockholm, punkt. Sen får den rika liberalvänstern fortsätta att leva med bilden av staden som en plattform där rika och fattiga kan mötas och utvecklas, sida vid sida, med samma värde. Sverige är fortfarande under en aggressiv nyliberaliseringsprocess där allmämnhetens egendom reas ut en efter en till ”pigga entreprenörer” som glatt tackar och tar emot miljontals kronor för att göra detsammas om de gjorde veckan innan under kommunens ledning. Och Stockholm är förstås staden som bäst symboliserar detta. De välställda sparkar ut de mindre välställda ur staden och fortsätter förstså att rösta blått och därmed kommer försäkringen om att ingenting kommer att ändras i den nuvarande bostadspolitiken i Stockholm. Ombildarna får öppen gata och snart är gentrifieringen ett faktum. Jag förstår att det snart börjar låta som att jag målar upp en dystopi, men det är ju precis så det har varit väldigt länge nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser

~ av hossein på 2010/05/27.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: